Fy fan. Jag vill inget hellre än att bara få den här dagen ogjord. Jag har sådan jävla ångest just nu att jag bara vi försvinna. Somna och aldrig mer vakna av ångestattacker.

Allt som va planerat att gå så bra gick sååååå åt helvete.

Skulle lagat min egen middag, men blev inte så. Skulle inte äta något annat än middag, men blev inte så. Skulle absolut inte äta någon fil, men blev inte så. Skulle verkligen, verkligen, verkligen inte äta kexchokladen som låg i kylen, men blev inte så heller.

Vart så glad av det där med jeansen att det paralyserade hela mig. All kontroll försvann och jag tryckte i mig säkert en halvliter mellanfil. Med typ jorden onyttigaste müsli. Och mitt i allt tryckte jag även i mig en 55 grams kexchoklad. 2 koppar te med ganksa mycket mjölk. Ush, jag hatar verkligen att tappa kontrollen. Hatar att äta sånt jag inte vill och hatar att har jag väl börjat går det inte att stoppa. Jag hatar mig själv. Självföraktet ligger på skyhög nivå och jag önskar jag slapp leva överhuvudtaget just nu. Jag orkar inte mer. Varje dag är bara ångest, ångest, panik, och mer ångest.

Varje kväll är en tårlös, hejdlös gråt. Varje natt är en knappt sovbar natt. Varje morgon är en morgon av ångest, självhat och en önskan om att inte ha vaknat. Varje minut framför spegeln, granskandes av allt äckligt fett är en minut av planläggning för dagen. Men varje plan går i baklås, alla planer går upp i rök då dom totalt pulvriseras. Och så blir varje dag ett helvete.

Varför ska det vara så svårt att bara leva. Följa hennes (äsens) regler? Följa sin instinkt till att inte äta. Sitt behov av att träna. Varför ska det vara så svårt? Jag vill inget annat än att bli smal, och det får fortfarande kosta vad det kosta vill. Men är det verkligen tvunget att vara så svårt?

Helvetes jävla liv till att vara svårt att leva. Helvetes jävla livslåga till att slockna. Helvetes jävla ätstörning till att ändå vara så jävla älskad. För jag älskar min ätstörningen, jag vet att den en dag kommer göra mig vacker. Och kan inte sluta älska den tack vare det.

Men helvetes jävla jag till att inte kuna hantera mig själv. Att aldrig förstå var gränserna för mina behov går. Jag menar, jag behöver inte mat, och jag behöver verkligen, verkligen inte äta godis.

Helvetes jävla hetsätande. Hatar dig!!

Förlåt för att jag låter er höra på så mycket klagomål på en och samma gång, men nu vill jag fan inte mer. Jag vill inte leva i en ångest, men jag vill inte heller lämna det, för jag vet att det är ångesten som sakta men säkert får mig att inte äta. Just för att jag vill slippa ångest slutar jag ju äta. Och slutar jag äta blir jag en dag vacker. Men jag orkar inte ångest. Därför är det skärpning som gäller i morgon. Ska se till att jag får åka in till stan då, vara i stan hela dagen och på så sätt inte äta ett skit. För jag måste, mååååste, kompensera dagens hets på något vis.

Nej nu ska ni inte behöva lyssna på mitt självhats-svammel mer.

Skriver i morgon, och då ska ni få höra något positivt hoppas jag.

Puss och kram <33

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har jag inte varit inne på väldigt, väldigt länge, utan bloggat på andra adresser. Dessvärre togs min senaste blogg bort pga "olovligt matrelial", så jag bestämde mig för att ta mig tillbaka till den här.   Jag kan inte riktigt beskriva det ...

Inte varit inloggad på extremt länge. Men fick ett mail som påminde mig om bloggen. Hade fått ett par nya kommentarer. Båda om inlägget om min fruktdiet. Dessvärre minns jag inte längre varken hur länge jag höll på eller hur mycket jag gick ner. ...

Hej. För er som följde min blogg här på bloggplatsen.se tidigare, kan jag säga det att bloggen har fått flyta runt lite sen dess. Men nu finns den på www.kaosflikka.blogg.se för den som vill fortsätta följa mig. Dock har det hänt en hel del i mit...

Då jag har trøttnat på att inte kunna ändra designen och så i några mängder vad det gäller den här bloggen på bloggagratis, har jag valt att flytta den till en annan domän. Før er som är intresserade av att fortsätta følja min blogg, skriv en kommen...

Shit, jag kan inte fatta vad som hänt med mig. Jag är så otroligt låg idag. Jag klara inte att gøra någonting. Varken äta eller träna. Sitter bara ute på balkongen, røker och surfar på nätet. Har inte ens kommit ur sovtrøjan än. Men men, när ungar...